Vilken vecka, eller två veckor. Känns som sjukdomarna bara går runt runt, magsjukor, halsfluss och öroninflammationer. Vi har lyckats med alla, Patrik har varit hemma i två veckor nu så jag börjar ledsna rätt kraftigt. Peppar peppar så var han på jobbet idag i alla fall. För er som inte känner han så kan jag berätta att han är smått raslös och jobbar han inte på två dagar är han hemsk. Så aldrig mer ledighet än en helg i sträck, haha.

Mycket som händer dessa dagar, har nu mått skit över väldigt mycket och min största bov i energisug är mina tankar på en nära vän.
Har skrivit om det tidigare men vill inte gå in på detaljer. Men i alla fall, träffade henne idag igen och det känns så bra att kunna finnas på något litet sätt för henne. Så vad kan lilla jag bidra med, jo naglar så klart.
På fredag är det en stor milstolpe i allt som hänt och jag hoppas jag kommer klara av dagen.
Har stängt av för en del detaljer som jag inte velat veta om men kommer få ta del av dom då. Men vi kommer alla ta oss igenom detta tillsammans och visa att människan är stark. Du är stark min vän och jag avundas din underbara familj, er kärlek till varann är enorm. Är oerhört glad att jag lärt känna er... vi har ju ändå delat på ditten och datten.

Nä nu började jag gråta igen... ger upp för idag!