Allt har som börjat vända för oss och vi har börjat få flyt igen... har haft sån otur med allt det senaste året. Nu sen senaste månaden har det som vänt och vi har fått vind i seglen.
Men alldelses nyss fick jag ett samtal som fick mig att bryta ihop... Det var Patrik som ringde. Han berättade att vi måste göra oss av med våra älsklingar, Sigge & Svea.
Barnens storebror Anton är allergisk mot pälsdjur och får inte komma hit förrän hundarna är borta. Självklart gör vi allt för Anton men vilken smärta. Vi kommer inte så se vår älskade Sigge växa upp och bli en stor fin Amstaff och heller ej se Sveas underbara Mustasch nå mer.
Och ännu värre... hur ska man hitta ett hem som man tycker är värdigt nog till dom? Ska man välja ett långt bort så man slipper se dom och påminnas om vilka underbara livskamrater de är.
Eller ska man ha dom i närheten så man har möjlighet att träffa dom när saknaden blir för stor!?

Usch Fy Fan vad ledsen jag är nu... tårarna forsar ner... och jag som måste åka och handla!